Inlåningsräntan är den ränta som bankerna erhåller om de deponerar pengar i Riksbanken över natten. På motsvarande sätt är utlåningsräntan den ränta som bankerna kan låna till i Riksbanken över natten. Inlåningsräntan ligger 0,75 procentenheter under reporäntan medan utlåningsräntan ligger 0,75 procentenheter över inlåningsränta.

Vad är det då som ligger bakom Riksbankens beslut om att höja eller sänka räntan?

– Riksbankens uppdrag är att hålla inflationen på en stabil nivå, målet är att KPI (Konsumentprisindex) som är det vanligaste måttet på inflationen ska ligga på 2 procent, säger Åke Gustafsson, analytiker på Swedbank.
Detta innebär alltså att vi ska ha en stabil stegring av den allmänna prisnivån. Riksbankens främsta verktyg för att påverka inflationstakten är reporäntan.

Dämpa eller främja tillväxten

En högkonjunktur kännetecknas av hög tillväxt i konsumtion och investeringar samt att många vill låna pengar. Efterfrågan blir stark vilket medför att priserna kan öka. För att hålla inflationstakten på en stabil nivå kan riksbanken då höja räntan för att dämpa den ekonomiska aktiviteten så att inflationstakten inte blir för hög. Vid lågkonjunktur är förhållandena de motsatta, tillväxten är låg och få vill låna. För att då uppmuntra en ökad ekonomisk aktivitet kan räntan sänkas.

– Man brukar säga att det tar mellan ett och två år innan en ränteförändring får fullt genomslag i samhällsekonomin, säger Åke Gustafsson.

Påverkar sparande och bolån

Ränteförändringar har betydelse för såväl privatpersoner och företag som hela samhällsekonomin.

Som privatperson påverkas du av en sänkning eller höjning av styrräntan om du har ett räntebaserat sparkonto eller ett bolån med rörlig ränta.

Har du ett sparkonto får du normalt högre avkastning om styrräntan går upp och lägre om den går ner. Har du ett sparande knutet till räntebärande papper med längre löptid, så kallade obligationer, påverkas du mer indirekt av styrräntans upp- eller nedgång. Ju längre löptid obligationen har desto mindre blir genomslaget av styrränteförändringar.

Har du ett bolån med rörlig ränta följer denna med i styrräntans upp- eller nedgångar. Banken sätter räntan efter kostnaden för den egna upplåningen som bland annat styrs av reporäntan, arbetet med lånet och risken för att du inte betalar tillbaka. Det blir därför dyrare att bo när räntan går upp och tvärtom när den går ner. Har lånet däremot bunden ränta har styrräntan ingen direkt effekt.

– Styrräntan påverkar främst de korta räntorna med en löptid på upp till ett år, men ju längre löptiden blir desto mindre påverkas räntan av styrränteförändringar. De långa räntorna påverkas också av andra faktorer, till exempel Sveriges ekonomi i förhållande till andra länder, den långsiktiga konjunkturen och tillväxten, berättar Åke Gustafsson.

Ingen överraskning när räntan höjs eller sänks

När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan kommer det normalt inte som någon överraskning, däremot kan det skilja sig från tid till annan hur rätt man kan prognostisera om omfattningen av en höjning eller sänkning.

– Vi har en penningpolitik i Sverige som bygger på transparens, säger Åke Gustafsson. Det innebär att Riksbanken ger signaler och uttalar sig om i vilken riktning, och i viss mån i vilken omfattning, som räntan kommer att röra sig framöver.

Bankens egna bedömningar

Riksbanken håller normalt sex penningpolitiska möten per år där det fattas beslut om styrräntan. Vid behov kan dock direktionen sammanträda oftare vilket gör att styrräntan kan justeras även mellan ordinarie penningpolitiska möten. Den information och uttalanden som Riksbanken ger efter dessa möten analyseras av banker och övrig marknad. Samtidigt gör bankerna sina egna bedömningar av marknadsläget och de faktorer som Riksbanken utgår från, till exempel den internationella utvecklingen, privatkonsumtionen, hur mycket vi lånar och hur mycket vi sparar. Utifrån Riksbankens signaler och de egna analyserna skapar bankerna sina prognoser och gör bedömningar av när och hur mycket eller lite de uppskattar att räntan kommer att höjas eller sänkas.